Om Uba
Fakta
Namnet
Familj
Matte
Husse
Lillhusse
Lillmatte
Kurser
Valpkurs
Vardagslydnad
Tävlingslydnad
Lydnad+spår
Lydnad 2
Lydnad 2-3
Tävlingar
Utställning
Lydnad 1
Lydnad 2
Övrigt
Kontakt
Länkar
Uba och matte gick en en fortsättningskurs med
spår på Eskilstuna brukshundklubb under våren 2006. Kursledare
var Jan Alfredsson (spår),
Lena Olsson (Lydnad) och Lena Andersson (Lydnad).
Dessa datum var Uba på på Kurs:
Söndag 19/3
Söndag 26/3
Söndag 2/4
Torsdag 6/4
Söndag 9/4
Torsdag 13/4
Måndag 17/4
Torsdag 20/4
Torsdag 4/5
Söndag 7/5
Torsdag 11/5
Torsdag 18/5
Söndag 21/5
Torsdag 25/5
Söndag 28/5
Torsdag 1/6
Söndag 4/6 Lydnadsavslutning
Torsdag 8/6
Måndag 12/6 (Filmvisning lydnad)
Torsdag 15/6
Söndag 18/6
Tisdag 20/6 Spåravslutning
Kursstart! Det började med upprop och en presentation av alla kursdeltagare. Efter det visades en film om hur man tränar in spår. Det kommer nog att bli svårt, men roligt. När filmen var slut gick alla ut i skogen med en av hundarna för att prova i praktiken. Det var kul att se hur duktig hunden var trots att den inte provat på spår förut.
Matte hade lite ångest för att åka till kursen den här gången, hon visste nämligen att kursledarna idag skulle bedöma nivån på alla hundarna. Det var med tunga steg som matte besteg apellplanen med Uba. Det första kursledarna ville var att alla skulle göra var en platsliggning, Matte bestämde sig för att inte gå ifrån Uba vilket gjorde att det gick förvånansvärt bra, Uba låg hela tiden! Sen skulle en och en visa upp hur långt de kommit med de andra momenten. Uba och matte gick iväg för att träna en stund tillsammans med de andra hundarna. Uba kunde till mattes förvåning hålla koncentrationen hela tiden trots att det fanns andra hundar hon inte kände i närheten. När det sen blev Ubas tur försvann all koncentration (som vanligt) så kursledarna fick se en mycket glad men okunnig Uba.
Efter pausen fick Uba och matte gå upp i skogen för att prova på att spåra. Kursledaren lekte med Uba och gick sen iväg för att lägga spåret. Uba och matte korsade sedan spåret och Uba plockade upp det ganska fort och spårade åt rätt håll! Hon tappade spåret några gånger, men kom snart rätt igen och lyckades komma fram till leksaken och fick sin belöning.
Till nästa vecka ska vi träna på kontakt och framförgående.
Kontaktövning på apellplanen.
Kvällen innan var matte lycklig, vädret var bra, snön hade töat bort och därför skulle det bli roligt att åka iväg till klubben för att träna. Men vädergudarna ville annat, på morgonen låg det ett tio(!) centimeter tjockt lager av nysnö samtidigt som termometern visade noll grader. Detta till trots åkte matte, husse och Uba till träningen på klubben. Där tränade vi gemensamt på platsliggning, för att sen gå över till individuell träning på det som vi inte kunde. Uba fick efter ett tag stora snökocklor på benen, frambenen var inte jättefarligt, men bakbenen var det så mycket snö på så Uba tyckte det var jobbigt att gå och att sitta. Hon tyckte att det var så jobbigt att sätta sig, så att hon vägrade. Matte tyckte att det var ok att Uba inte ville sitta då det säkert kändes obehagligt. Därför drog sig matte till sidan av planen för att titta på när de andra tränade.
TÖ! Nu hade det töat under veckan, lite snö låg kvar på sidan av planen. Men mycket snö hade smält till vatten, och det vattnet låg på planen. Hela apellplanen såg ut som en insjö med lera och vatten. Träningen började med en platsliggning, och de som inte fick sina hundar att ligga skulle låta dem sitta. Uba la sig snällt ner och låg kvar hela tiden! Hon tyckte inte alls att det var obehagligt att ligga i lite vatten. När träningen gick vidare till linförighet i grupp, så tyckte Uba att det var jobbigare, sitta i vattnet var äckligt och att gå i vattnet var obehagligt. Så fort matte stannade så började Uba att konstra, hon satte sig bara halvvägs eller gick några steg bakåt och åt sidan. Inte ens på kommandot sitt, satte hon sig. Sedan skulle alla ekipage få köra en inkallning. Alla satte sina hundar på ett led och sen fick en förare i taget gå ifrån hunden för att sen kalla in den. Alla förare fick sina hundar att sitta, och sitta kvar, utom matte med Uba. Uba vägrade att sitta, och satte hon sig reste hon sig snabbt igen. Så vid inkallningen kom ju inte matte långt innan Uba sprang efter, vid andra försöket ställde hon sig, så det var inte förens vid tredje försöket som hon satt hela tiden och då gick bara matte två meter bort.
Sen blev det individuell träning på det som vi inte kan. Matte fick i order att försöka träna in framförgående genom att lägga ut en leksak, gå ifrån den för att sedan vända mot leksaken och på det viset få Uba att gå framför. Uba fattade ingenting, hon ville ju så gärna fram till leksaken och bad om lov hela tiden (genom att gå perfekt fot), hon förstod inte kommandot "före", men störtade iväg på handtecken eller "ta bollen". Tränaren tyckte att Uba gjorde framsteg och berättade för de andra kursdeltagarna på teorin efteråt att Uba nästan var "för lydig". Matte kommer att leva länge på den kommentaren.
Det var skönt att det var spårträning den här gången, för matte var otroligt omotiverad att träna lydnad (pga slarv med träning hemma). Så Uba och matte (och husse) gick med fem andra hundar och deras förare ut i skogen tillsammans med spårledaren. Alla fick lägga ett spår på ca 50 meter och gå ett lagt spår med sin hund. Uba tycker att det är roligt att vara ute i skogen och att spårläggaren lekte med henne var rena julafton. Uba blev så uppspelt att matte hade svårt att kontrollera henne. Efter en stunds väntan var det dags för påsläpp. Uba rusade fram till spåret och tog upp det jättesnabbt, följde det en halvmeter åt "fel" håll för att sen vända och gå mot målet. Efter ca tio meter tappar hon spåret och börjar irra runt, sen hittar hon det för att efter ett tag tappa det igen. Hela tiden är hon fullt motiverad att spåra, svansen går och nosen är i backen. När hon tappat spåret några gånger och sen hittat det igen lyckas hon tillslut komma fram till leksaken i slutet av spåret. Uba var så stolt över leksaken hon hittat i skogen så hon ville inte släppa den, och matte tyckte att det inte var mer än rätt att hon fick bära den tillbaka till de andra. Det är mycket roligt att hon har så mycket vilja att spåra, det känns bra inför fortsättningen.
Gången innan hade ledarna sagt att det skulle bli spårträning den här gången. Men väl på klubben bytte de grupp vilket betydde att Uba och matte skulle träna lydnad. Matte hade inte förberett sig för det, hade bara med lite godis och hade inte tränat så mycket hemma. Trots detta gick det mycket bra! Först tränades det platsliggning, Uba låg hela tiden. Sen skulle en och en göra en inkallning och gå fritt följ tillbaka. Uba satt fint kvar till matte kallade in, kom som ett skott och satte sig snabbt helt rakt bredvid matte. Under fria följet tillbaka var Uba lite okoncentrerad till en början, men fattade snart vad hon skulle göra och hade kontakt med matte sista halvan. Efter det skulle vi visa läggande under gång, som är Ubas bästa moment, det var naturligtvis inga problem...
Efter den gemensamma träningen, blev det individuell träning på det sämsta momentet. Matte och Uba försökte lära in framförgående, det gick inte så bra, men det ger sig nog med tiden. Efter fikat visade ledarna hur man lär in apport, och matte tog de första stegen till att få Uba att ta den i munnen (hon vill bära på allt, utom apportbocken). Uba tog den faktiskt i munnen vid flera tillfällen, och tyckte att det var roligt, för första gången känns det nu som om det går att lära Uba apportera. Det sista momentet som tränades var budföring, det var andra gången Uba provade på det, och det var inga problem alls. Ledaren hade lite godis i handen, i övrigt var momentet nästan tävlingsmässigt utfört. Uba sprang snabbt till ledaren på mattes "marsch", satte sig fot bredvid ledaren, men sprang inte tillbaka förrän matte sa kom. Uba kommer att tycka om budföringsmomentet.
Matte var inte riktigt på topp den här gången, så Uba tyckte att allt annat var roligt. Kontakten var inte bra och positionen var ännu sämre, men det beror ju på att matte inte tränat någonting under helgen. Det ska bli bättre till nästa gång.
Uba har börjat fatta vad spår går ut på. Hon fick gå två spår och fattade båda gångerna vad hon skulle göra. Det ända är att hon irrar, hon blir så ivrig att hon inte riktigt hinner med att tänka, men ledaren sa att det kommer att bli bättre när man låter spåret ligga lite längre. Nästa gång ska hon få ha på sig sele och lina, och spåret ska då få ligga en liten stund innan hon får gå det.
Den här gången fick Uba ha på sig sele och lina. Det tokiga var att den här gången var det en annan kursledare, som inte visste hur långt Uba kommit och som hade lite annat sätt att se på spårinlärning. Uba fick stanna i bilen, medan matte och husse la ett spår med leksak i slutet. Gångerna innan hade Uba fått leka med leksaken innan någon gick ut och la den i skogen. Uba fattade därför inte riktigt vad det var hon skulle göra, och dessutom hade hon en sele på sig och en lååång lina efter sig, vilket medförde att matte var längre bort än normalt. Det gick naturligtvis inte så bra, första spåret hittade hon inte fram till leksaken alls. Andra spåret irrade hon mest omkring, men lyckades till slut komma fram till slutet. Nästa gång kanske det går bättre...
Spårsaker.
Matte var inte på humör för lydnadsträning den här dagens morgon, men tog sig ändå ut till träningsplanen i hopp om att humöret skulle bli bättre. Uba däremot var mycket sugen på lydnadsträning och gjorde ALLT rätt till en början, vilket fick matte att tycka att det var roligt också. Uba gick fot, satt, låg och kom som hon skulle, matte var överlycklig över hur samarbetsvillig hon var. Ända tills Uba fick för sig att springa till en kursmedlem som kallade in sin hund, Uba sprang som en galning mot den roliga människan som kallade in sin hund. Matte tyckte inte alls att det var lika roligt som Uba.
Spåret gick inte alls bra. Uba fattade ingenting av första spåret hon skulle följa, så ledaren var tvungen att avbryta. Andra spåret hon skulle spåra gick bättre, men inte helt bra. Ledaren introducerade pinnar för första gången, men Uba letade efter leksaken ändå.
Spåret gick hyfsat, Uba fattade vad hon skulle göra och gjorde det med inte allt för stora avvikelser. Pinnarna börjar bli lite roliga, även om leksaken är absolut roligast! Matte får skaffa några pinnar och leka med hemma så de blir roligare än leksaken.
Uba har hittat leksaken!
Eftersom Uba, matte och husse var i Karlstad så fick de andra kursdeltagarna klara sig själva den här gången.
Den här gången gick matte spåret.
Ledaren sa åt matte att gå en bit in i skogen och lägga
en pinne där. Sen fortsätta några meter för att sen
gå en "snäll" vinkel och lägga sista pinnen 50
meter bort. Det var alltså första gången som det var en
vinkel, första gången det var två pinnar och dessutom skulle
vi göra ett direktpåsläpp. Uba var redo så fort hon
fått på sig selen. Matte släppte iväg henne, och hon
sprang i full fart i spåret cirka 20 meter, sen vek hon av och började
äta gräs och lukta på andra spännande saker. Matte
fick lov att visa henne spåret igen, och det blev samma sak då.
När Uba till slut kommit fram till första pinnen tog hon den i
munnen och tyckte att det var JÄTTE roligt! När hon sen fick fortsätta
spåra ville hon ju bara hitta det roliga i slutet, så hon spårade
klockrent resten av spåret, även i vinkeln. Matte var så
stolt!
Kvällen avslutades med korvgrillning.
Uba var på toppenhumör! Hon gjorde allt som matte ville att hon skulle göra. Kursledarna filmade momenten linförighet, läggande, inkallning, apportering och hopp över hinder. Uba gjorde allting rätt, hon till och med kom och satte sig fot med apporten i munnen (vilket var första gången). Nästa gång skulle ledarna visa filmen så alla mattar och hussar kan lära sig vad de gör för fel.
Uba med apporten i munnen.
Den här gången var första gången som ALLA skulle spåra på fält. Matte skulle gå spåret och blev visad ut på en stubbåker. Spåret bestod av två apporter och en vinkel, och det fick ligga i ungefär 40 minuter. Uba var mycket motiverad innan vi gick ut, hon ville verkligen iväg. När det blev Ubas tur selade matte på henne och gick ut på stubbåkern. Uba tyckte att det var obehagligt att gå på den stickiga stubben, så bakbenen hoppade i luften konstant. Trots underlaget lyckades hon ta upp spåret, följa det och hitta pinnarna, hon klarade även av vinkeln. Spårledaren tycker att matte ska lära sig att hantera linan bättre, matte håller den för slak och behöver träna på att hålla den sträckt.
Avslutningen bestod i att grilla korv, och svara på frågor om appellklass. Matte hade 8 rätt av 12.
Den här gången var det en annan ledare. Matte blev visad ut på ett fält med en meter högt gräs! När Uba efter 30 minuter skulle gå spåret tyckte hon att det smidigaste sättet att gå i gräset var att hoppa över det! Hon hoppade och hoppade, vilket naturligtvis gjorde henne trött, så när hon kommit halvvägs till första pinnen tyckte hon att det fick vara. Matte lyckades dock få henne att hitta båda apporterna, vilket var en prestation av Uba. Den nya ledaren sa att Uba inte skulle gå så långa spår, utan att matte bara skulle lägga korta spår.
Måndag 12/6 (Filmvisning lydnad)
Lydnadsledarna visade filmen från den 28/5, Matte tyckte att det var kul att se hur duktig Uba faktiskt är.
Matte hade haft en jobbig dag på arbetet och kände därför inte alls för att spåra, men åkte ändå till kursen. Husse fick lägga spåret, efter ett tag skulle matte och Uba spåra. Uba tyckte att allt annat var roligt och vägrade att spåra, så ledaren sa åt matte att binda upp Uba i ett träd en bit bort. Under tiden Uba satt där fick matte gå ett spår. Sen hämtade matte Uba och försökte spåra det nya spåret istället, men det gick inte så mycket bättre. Ledaren sa åt matte att gå ytterligare ett spår och sen tog han tag i linan och spårade med Uba, då gick det mycket bättre. Ledaren sa att matte måste kräva av Uba att hon ska spåra, eftersom hon vet vad hon ska göra.
Matte kände inte för att spåra den här gången, så Uba skolkade.
Matte la spåret och sen fick det gå cirka 30 minuter. Uba tyckte precis som förra gången att det var mycket roligare att lukta på allt annat, så ledaren tog linan och Uba började spåra. Matte och Uba kanske fortsätter att träna spår till hösten.